Tandlossning är en infektionssjukdom som angriper tandens fäste i käkbenet och gör att tanden lossnar. Sjukdomen har ett långsamt förlopp och börjar oftast med tandköttsinflammation. Det är en relativt vanlig sjukdom och ungefär var tionde person drabbas någon gång under sin livstid. Tandlossning är i grunden ärftligt.
Vad är orsaken
Oftast beror tandlossning på bakterier som samlats runt tänderna. Om man inte rengör tänderna ordentligt under en längre tid kan tandköttet bli inflammerat. När en tandköttsinflammation (Gingvit) får fortsätta under en längre tid kan det leda till att Parodontit (tandlossning) utvecklas. Det innebär att bakterier får fäste i tandköttsfickan runt tanden och påverkar käkbenet och rothinnan på ett negativt sätt. Med tiden blir tandköttsfickan djupare och tillslut börjar käkbenet dra sig tillbaka på grund av infektionen. Om bakteriebeläggningarna får fortsätta att växa under en längre tid, mineraliseras de och så bildas tandsten. Endast en tandhygienist eller tandläkare kan avlägsna tandsten.
Vilka är symtomen
Ett inflammerat tandkött gör ju normalt inte ont och det tar lång tid för förloppet att utvecklas. Det gör att det kan vara svårt att upptäcka om man drabbats av tandlossning. Ett tidigt tecken att vara uppmärksam på är om tandköttet blöder när man borstar tänderna. Blödande tandkött orsakas av att det bildats tandsten under tandköttskanten.
Behandling
Tandläkaren börjar med en bedömning av hur omfattande tandlossningen är genom att mäta tandköttsfickorna kring tänderna. Kontroll av käkbenet görs också genom att ta röntgenbilder. Syftet med behandlingen är att rengöra ordentligt. Tandhygienisten utför en mekanisk grundlig rengöring. Det är viktigt att ta bort tandsten och bakteriebeläggningar från de fördjupade tandköttsfickorna och förhindra att det uppstår en ny infektion. Ibland är inte den här behandlingen tillräcklig och då behöver man göra en tandköttsoperation för att uppnå ett tillfredsställande resultat.
Det går att förhindra
Bästa sättet att undvika tandlossning är att hålla rent i munnen. Det gäller att se till så att inga bakterier hinner samlas mellan tänderna. Om man borstar tänderna morgon och kväll och dessutom är noga med att använda tandtråd, tandstickor eller mellanrumsborstar minskar risken avsevärt att drabbas av tandlossning. Tänk på att gå på regelbundna kontroller hos en tandläkare eller tandhygienist för att upptäcka eventuell tandlossning i ett så tidigt skede som möjligt.
Tandlossning kan läka
Tandlossning gör att tandens fäste förstörs. Parodontit läker efter behandling men ofta med en bestående vävnadsskada. Det vill säga det fäste som tanden förlorat förblir skadat eftersom det inte kan återbildas. För att förhindra att sjukdomen kommer tillbaka är det viktigt att tandköttet är friskt.
Rökning kan orsaka Parodontit
Det finns ett tydligt samband mellan rökning och tandlossning vilket forskningen visat. Rökare har generellt en sämre munhälsa. Tandlossning brukar komma betydligt tidigare hos rökare än de som inte röker och det kan vara svårare att upptäcka inflammationer i tandköttet hos rökare. Tecknen på ett inflammerat tandkött är rodnad och svullnad. En rökares tandkött är alltid blekare trots en pågående inflammation. Det beror på minskat blodflöde och sämre blodcirkulation. Vilket försvagar kroppens försvarsmekanismer och gör att tandköttet blir mera mottagligt och känsligt för infektioner.
Om du drabbats av tandlossning
Oftast är tandlossning en konsekvens av en tandköttsinflammation som pågått under en längre tid. Ett blödande eller svullet tandkött kan läka ut av sig självt men märker du att det blöder ofta när du borstar tänderna eller tuggar mat är det viktigt att söka vård hos en tandläkare eller en specialisttandläkare.
Sök hjälp hos en parodontolog
Om man får problem med tandlossning i vuxen ålder kan man få en remiss till en parodontolog, som är expert inom området. En Parodontolog behandlar olika sjukdomar som rör vävnader runt tänder. Dit kan man också gå om man har problem med blödande tandkött eller inflammation i tandköttet.
